Det här är min vän Nathalie, snart fyller hon år och henne ska vi fira! Det var ett tag sen jag träffade henne, så det ska bli kalas!
TITEL?
Hej! Igår var det party och kvällen blev riktigt lyckad! Kvällen började hos Veronica med go mat, dricka, lekar, minnen och givetvis mitt och Lisa's tal!
Har inte så mycket att säga förutom det, haha. Kan bjuda på några bilder istället?
Btw, Nu kan ni följa Veronica och hennes resa i USA, på bloggen får ni se hur hon kommer bo och vad hon kommer få göra. http://www.veronicalilja.blogg.se/
KONTAKTANNONS!
Hejhej! Veronica här, har ju ingen egen blogg så medan Sara duschar bad hon mig passa på att prova livet som "bloggare" , tack saris för lånet ! men förstår nu varför jag inte har en blogg.. va ska man skriva ? glad, positiv, trevlig, you name it ! /Veronica.
Ikväll samlas tjejerna hos mig, ska bli trevligt.
Ikväll samlas tjejerna hos mig, ska bli trevligt.
Kocken Alibaba, hejhej
Det här är Veronica Lilja, hon är en av alla mina svin coola tjejer, som flyttar till USA den 19 September. Verkligen svin coola är ni om ni läser detta..sko bah!
Veronica är en tjej på 18, snart 19 jordsnurr som jag lärde känna i tvåan då hon började i vår klass, efter att ha pluggat i spanien hela första året. När hon först började i vår klass mobbade jag henne svin mycket, svin kul. Nä, det gjorde jag inte, jo lite, neeeeeee inget alls.
Jag mobbar inte folk, men om jag hade mobbat henne hade jag nog ångrat mig enormt mycket, för hon är en fantastisk tjej som har blivit en av mina närmsta vänner! Hon är en tjej som alltid är glad och som alltid lyckas göra ens sämsta dag till världens bästa. Jag vet inte hur jag ska klara mig utan henne, hon är min sistah from another mistah likzåm.
Veronica är en tjej på 18, snart 19 jordsnurr som jag lärde känna i tvåan då hon började i vår klass, efter att ha pluggat i spanien hela första året. När hon först började i vår klass mobbade jag henne svin mycket, svin kul. Nä, det gjorde jag inte, jo lite, neeeeeee inget alls.
Jag mobbar inte folk, men om jag hade mobbat henne hade jag nog ångrat mig enormt mycket, för hon är en fantastisk tjej som har blivit en av mina närmsta vänner! Hon är en tjej som alltid är glad och som alltid lyckas göra ens sämsta dag till världens bästa. Jag vet inte hur jag ska klara mig utan henne, hon är min sistah from another mistah likzåm.
På Fredag ska hon ha sin avskedsmiddag, då är det party! Hon anar inte vad jag har planerat för den lilla gottegrisen, ska bli kul. Nu tänker ni kanske såhär, "varför skriver hon så, tänk om veronica läser det, då blir det inte kul?" meeeen, 1. jag tror inte att veronica läser den här bloggen, hon är ute och ränner för mycket. 2. Om hon nu läser detta så kan det bli kul, för jag har inte något planerat, eller har jag? Den som lever får se! 3, inget bli tråkigt med mig, kul tjej likzåm.
Något som är säkert är att jag tar med mig kameran och lägger ut en bildbomb på veronica, kvällen och alla mina fina tjejer.
ska bjussa på lite bilder på veronica, enjoy!
Något som är säkert är att jag tar med mig kameran och lägger ut en bildbomb på veronica, kvällen och alla mina fina tjejer.
ska bjussa på lite bilder på veronica, enjoy!
Jag, Simon och Veronica på balen. Dagen efter vi hade vett och etikett kursen, där vi lärde oss en massa.
Och detta kära läsare, är varför hon inte har tid med att läsa min blogg. told you so.Btw, stackars tjej veronica klänger på..
Jag och Veronica, studenten!
Bilden togs innan Veronica skickades iväg på Rehab med Dr Drew.
Ska du verkligen äta så mycket skinka Veronica?
lotoflove till dig veronica, puss
FRÅGA OSS
Hej!
Då ska vi se här, jag tänkte på en sak. Bara för att rean börjat dra sig mot sitt slut på Nääs, betyder inte det att du inte kan komma hem med ett eller annat plagg. ska visa ett ex, dem här levis jeansen köpte jag på rean, jag tyckte dem var riktigt fula nertill för att dem var så breda, men dem satt perfekt upptill. Jag köpte dem och nu ser dem ut såhär.
Då ska vi se här, jag tänkte på en sak. Bara för att rean börjat dra sig mot sitt slut på Nääs, betyder inte det att du inte kan komma hem med ett eller annat plagg. ska visa ett ex, dem här levis jeansen köpte jag på rean, jag tyckte dem var riktigt fula nertill för att dem var så breda, men dem satt perfekt upptill. Jag köpte dem och nu ser dem ut såhär.
inte dåligt va? btw, jag är helt hundra på att man kan hitta ett eller annat på rea hörnan på Nääs.
Så, till något helt annat, jag och Anton har fått frågan om vi kan göra ett "svar på tal" inlägg igen. Det gick tydligen hem bland er! så nu kör vi, fråga vad som helst på kommentarsfältet så svarar jag och Anton i sin tur på dem :) det kan bli bra!
puss
Så, till något helt annat, jag och Anton har fått frågan om vi kan göra ett "svar på tal" inlägg igen. Det gick tydligen hem bland er! så nu kör vi, fråga vad som helst på kommentarsfältet så svarar jag och Anton i sin tur på dem :) det kan bli bra!
puss
4.51
Sitter på bussen påväg hem efter ett snabbt besök hos pappsen och lyssnar på Trevor Hall - The Mountain, jag älskar hans musik. Hans musik får mig alltid att sitta och tänka på saker allt mellan himel och jord, påminner mig lite om min bästa kompis, Lisa. Jag ska berätta lite om min vän, Lisa.
Lyssna & Läs, så förstår ni!
Första gången jag såg henne var på en uteserveringar i stan. Kvällen hade övergått till natt och det var en av alla helger i början på året 2009.
Hon tog tag i mig, drog ner mig i soffan och jag fick ta del av deras förbindelse. Vi skrattade oss hesa och lät våra smakkörtlar ta del av det förtrollande fluidumet vi kallar alkohol.
Helgen senare träffades vi igen. Denna gång hon och jag på tumanhand. Vi bytte ett mångfald av ord. Skrattade till oss ett sexpack. Skrattade åt våra dylika nöjen på småtimmarna. Vi hade en tillfredställelse gemensamt. Vi slog ihop våra diskokulor och redan där blev två ett.
Det tog inte lång stund innan vi insåg hur lika vi var. Näst intill gränsen till skärmmande. Vi var helt hundra på att vi stött på varandra innan.
Nu, 3 år senare är hon den som står mig närmast. Vår tid tillsammans känns som ett filmklipp taget ur en fånig High School film. En metafor, som känns långt borta från dagens ytliga samhälle där backstabbing och gossip händer lika ofta som vi byter trosor.
Hon och jag kan sitta tysta i flera timmar och bara njuta av varandras sällskap. Vi tittar på varandra och läser varandras tankar. En hint och vi vet vad som står på spel. Ibland behöver vi inte ens utbyta ord, vi vet. Jag ser om hon är nere, om hon har något att berätta eller om hon bara vill vara tyst. Likaså gör hon med mig.
Hon är min andra hälft. En sida jag vet jag kan luta mig mot i vått och torrt, tills döden skiljer oss åt. I alla genrer passar vi lika bra ihop som två kardborrband. Om hon hade varit en man hade hon varit Mannen i mitt liv.
Hon är systern jag aldrig fick. Min tankeläsare.
Och visst stöter vi på motgångar. Det är väl en självklarhet. De ögonblick vi använder lite starkare verbala termer än vi vanligtvist brukar använda oss av resulterar enbart till ett ännu starkare band.
Jag är evigt tacksam för alla mina vänner. Ju äldre jag blir desto mer inser jag hur viktigt det är att ha dom där. När det kommer till vänner handlar det inte om kvantitet utan kvalité. Jag kan räkna mina närmaste på en hand. En hand jag håller hårt om.
Låten som var 4.51 minuter lång, är nu slut. Hoppar av bussen, klickar på repeat. Nöjd med dagens inlägg och över allt som är.
ha det fint!
Lyssna & Läs, så förstår ni!
Första gången jag såg henne var på en uteserveringar i stan. Kvällen hade övergått till natt och det var en av alla helger i början på året 2009.
Hon tog tag i mig, drog ner mig i soffan och jag fick ta del av deras förbindelse. Vi skrattade oss hesa och lät våra smakkörtlar ta del av det förtrollande fluidumet vi kallar alkohol.
Helgen senare träffades vi igen. Denna gång hon och jag på tumanhand. Vi bytte ett mångfald av ord. Skrattade till oss ett sexpack. Skrattade åt våra dylika nöjen på småtimmarna. Vi hade en tillfredställelse gemensamt. Vi slog ihop våra diskokulor och redan där blev två ett.
Det tog inte lång stund innan vi insåg hur lika vi var. Näst intill gränsen till skärmmande. Vi var helt hundra på att vi stött på varandra innan.
Nu, 3 år senare är hon den som står mig närmast. Vår tid tillsammans känns som ett filmklipp taget ur en fånig High School film. En metafor, som känns långt borta från dagens ytliga samhälle där backstabbing och gossip händer lika ofta som vi byter trosor.
Hon och jag kan sitta tysta i flera timmar och bara njuta av varandras sällskap. Vi tittar på varandra och läser varandras tankar. En hint och vi vet vad som står på spel. Ibland behöver vi inte ens utbyta ord, vi vet. Jag ser om hon är nere, om hon har något att berätta eller om hon bara vill vara tyst. Likaså gör hon med mig.
Hon är min andra hälft. En sida jag vet jag kan luta mig mot i vått och torrt, tills döden skiljer oss åt. I alla genrer passar vi lika bra ihop som två kardborrband. Om hon hade varit en man hade hon varit Mannen i mitt liv.
Hon är systern jag aldrig fick. Min tankeläsare.
Och visst stöter vi på motgångar. Det är väl en självklarhet. De ögonblick vi använder lite starkare verbala termer än vi vanligtvist brukar använda oss av resulterar enbart till ett ännu starkare band.
Jag är evigt tacksam för alla mina vänner. Ju äldre jag blir desto mer inser jag hur viktigt det är att ha dom där. När det kommer till vänner handlar det inte om kvantitet utan kvalité. Jag kan räkna mina närmaste på en hand. En hand jag håller hårt om.
Låten som var 4.51 minuter lång, är nu slut. Hoppar av bussen, klickar på repeat. Nöjd med dagens inlägg och över allt som är.
ha det fint!
ÄR LIVET EN SAMBA?
Hallå alles, hur mår ni?
I mitt förra inlägg skrev jag att jag skulle avslöja en liten hemlighet. Nästa vecka sätter jag mig på tåget mot Stockholm för att prova på en plåtning för Acne!! Vilket känns super då kläderna finns att köpa i butiken!
Till något helt annat.. Livet ska vara en samba sjöng Jason härom kvällen utanför trädgården. Jason, även kallad Timbuktu gjorde en sjudundrans bra konsert tillsammans med Hoffmaistro förra fredagen. Ja, man kan säga att om inte livet är en samba så var åtminstone kvällen det!
Kvällen började med att en gastkramande skåning går loss på scenen till dödsdansen. En låt som lyfte hans senaste platta , sagolandet högt! Trycket i publiken var overkligt bra, svetten droppade, höfterna dansade och händerna var i luften.
Efter ungefär en timmas dansande spelades klassikern Alla vill till himlen.
Kvällen gick vidare och hoffmaistro gick på scenen. Låtar som highway man och ibra cadabra var bara ett fåtal riktigt sköna låtar de körde. Det är svårt att sätta fingret på genren de spelar men att det är någonstans mellan hiphop, rock och lite house gör det inte sämre.
Hur som helst så sitter jag här, med aningen tinitus och en hals som inte heter duga.
Konserten lämnar ett stort och fett avtryck inom mig och jag överväger starkt om livet ändå inte är en samba.
Puss
I mitt förra inlägg skrev jag att jag skulle avslöja en liten hemlighet. Nästa vecka sätter jag mig på tåget mot Stockholm för att prova på en plåtning för Acne!! Vilket känns super då kläderna finns att köpa i butiken!
Till något helt annat.. Livet ska vara en samba sjöng Jason härom kvällen utanför trädgården. Jason, även kallad Timbuktu gjorde en sjudundrans bra konsert tillsammans med Hoffmaistro förra fredagen. Ja, man kan säga att om inte livet är en samba så var åtminstone kvällen det!
Kvällen började med att en gastkramande skåning går loss på scenen till dödsdansen. En låt som lyfte hans senaste platta , sagolandet högt! Trycket i publiken var overkligt bra, svetten droppade, höfterna dansade och händerna var i luften.
Efter ungefär en timmas dansande spelades klassikern Alla vill till himlen.
Kvällen gick vidare och hoffmaistro gick på scenen. Låtar som highway man och ibra cadabra var bara ett fåtal riktigt sköna låtar de körde. Det är svårt att sätta fingret på genren de spelar men att det är någonstans mellan hiphop, rock och lite house gör det inte sämre.
Hur som helst så sitter jag här, med aningen tinitus och en hals som inte heter duga.
Konserten lämnar ett stort och fett avtryck inom mig och jag överväger starkt om livet ändå inte är en samba.
Puss